I morgon firar vi äldsta dotterns födelsedag (fast firande blir på söndag) och efter hennes dag önskar jag att det ginge att välja den snabbaste vägen till december. November känns som en enda lång transportsträcka. Mörkt, blött och tungt. Det känns inte som om jag skådar ljuset i tunneln, trots att vi säkert gör av med fler stearinljus i november än i december. Jag grämer mig också över att Filmfestivalen i staden alltid går under den/de veckor jag har som minst ork. I år visas flera filmer jag gärna hade sett.
Så slutgnällt!
Snart är det helg!